vill att de försvinner nu ..

Dagen började bra, åt frukost & for på skolan. Hade prov på hur man gör brunkalvfond. Fick alla rätt, känner mig stolt som att jag endast kollade på de när vi skrev upp det & på bussen till skolan imorse. Hade sista dagen i kök idag i ettan. Känns tråkigt, för de var tiktigt kul den här gången att vara i köket. Alla gjorde de dom skulle & sprang inte runt en massa. & idag gjorde vi två förrätter,  två varmrätter & två desserter. Hur gott som helst! Men efter maten måde typ alla jätte dåligt, & jag spyde. Mamma tvingade mig köpa en Coca Cola & dricka den avslagen. & de är en plåga, Jag som inte tycker om coca cola & blir typ bara illamånde när jag dricker skiten.  Aja, har iaf inte spyt ngt mer. Bara dom där gångerna på skolan..
Imorron ska jag vara hemma hela dagen & bara ta de lugnt. Mår fortfarande illa, men hoppas att de snart går över.
Fick oxå ettt väldigt roligt samtal för 10 min sen. Axel ringde & var som sagt väldigt dragen! Han skulle typ höra av sig när har hade nyktra till lite. Vilket han antagligen inte kommer göra på ett tag som att han hade mer att dricka ... 

& imorron är de första april, den dagen suger verkligen. Typ alla försöker göra allt för att lura mig.



För varje dag som går så inser jag att jag är värld någon bättre pojkvän än dig. Det har tagit mer än en månad för mig att inse de helt. Visst, jag visste de redan från början att de aldrig skulle fungera mellan oss. Vi är ju helt olika varandra, men jag trodde ju aldrig att de skulle sluta som det gjorde mellan oss. Men än idag så kan jag säga med handen på hjärtat "Jag älskar dig, & du kommer alltid vara en av dom som kommer stå närmast i mitt hjärta." Även om vi inte är vänner längre & att det är som att vi inte känner varandra längre så kommer du alltid att betyda mycket för mig. Du var ju trots allt den som fick mig att känna mig riktigt lycklig, känna hur man var kär på riktigt & hur man blev sårad så hårt att man bara vill försvinna. Folk runt omkring mig säger att jag såg så mycket lyckligare ut innan vi blev tillsammans & under den tiden vi var tillsammans. & de är väl klart.. Innan vi blev tillsammans så var jag inte ens hälften så sårad som jag blev när de tog slut. & under tiden vi var tillsammans så var jag absolut den lyckligaste på den här planeten.

Men egentilgen .. Varför sitter jag här & skriver om dig? Jag har ju försvunnit ur ditt liv för länge sedan & kommer ju ändå aldrig att komma tillbaka. Våran vänskap är över för alltid. För dig betyder jag lika lite som ett papper i en papperskorg. Men varför hände de som hände? Det har jag fortfarande inte fått någon förklaring på. & kommer jag någonsin att få en förklaring?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0